Objektiva och subjektiva texter. Vi lever i en värld där vi ständigt är omgivna av information från olika håll. På nätet, genom olika appar, i böcker, tidningar och tidskrifter etc överöses vi dagligen av fakta och åsikter i text och bild. Detta inlägg syftar till att ge en första överblick av objektiva och subjektiva texter och vad som skiljer dem åt.
I en tid då artificiell intelligens dessutom behandlar, skapar och kan omvandla information krävs extra tankeskärpa och källkritiska förmågor. Vad är det egentligen vi ska titta efter?
Objektiva och subjektiva texter
Det är skillnad mellan en objektiv och en subjektiv text. Kännetecken för en objektiv text är att den är saklig, neutral och opartisk. Texten innehåller fakta och ska sakna personliga åsikter och känslor. En subjektiv text däremot innehåller skribentens egna åsikter, känslor, tolkningar och värderingar. Nu är det ju inte så enkelt alla gånger. Vi vet ju alla att texter kan vinklas på olika sätt. Det får bli ämnet för något kommande inlägg. Åter till ämnet.
Objektiva texter
Vad kännetecknar då en text som är objektiv till sin karaktär. Nedan listar jag några saker du kan studera närmare.
Fakta – Det ska gå att verifiera informationen genom att gå till trovärdiga källor.
Neutral och saklig– I en objektiv text är språket sakligt och det finns inga värdeladdade ord och uttryck.
Opartisk – Flera olika perspektiv på en fråga lyfts fram i texten. Det kan till exempel handla om att så många berörda parter som möjligt får ge sin sin på en fråga,
Syftet med en objektiv text är således att läsaren ska få information och kunskap sakligt och neutralt.
Var hittar vi då texter av mer objektiv karaktär?
Objektiva texter ser vi ofta i till exempel nyhetsrapportering, vetenskapliga artiklar, i instruktionsmanualer och genom olika former av informationsdokument från till exempel myndigheter.
Vill du ta del av vetenskapliga rapporter kan du bland andra besöka Diva portal
För nyhetsrapportering besök någon trovärdig nyhetskälla där det arbetar utbildade journalister som kan källkritik och faktagranskning.
Subjektiva texter
Låt oss nu titta närmare på vad som kännetecknar subjektiva texter.
Personliga åsikter och värderingar – När du läser texten märker du skribentens egna tankar och känslor. Ett exempel kan vara: ”Jag tycker att boken var utmärkt”.
Värdeladdade ord – Ett värdeladdat ord uttrycker negativa eller positiva känslor. Exempel på värdeladdade ord är avskyvärd, förskräcklig, fantastisk och strålande etc.
Författaren är närvarande i texten – Ofta märker du detta genom att författaren skriver i jagform. Notera till exempel uttryck som jag tycker eller enligt min erfarenhet.
Syftar till att påverka – Skribenten vill ofta väcka känslor och påverka dig som läsare på något sätt.
Tolkningar – Istället för att underbygga med fakta beskriver skribenten hur hen upplever en situation.
Var hittar vi då texter som är mer subjektiva till sin karaktär?
Krönikor, debattinlägg, recensioner är alla olika former av subjektiva texter. Andra exempel är blogginlägg, personliga brev och dagböcker.
Jag anser inte att den ena textformen är bättre än den andra. Däremot är det viktigt att jag som läsare tydligt ser vad som är fakta och vad som är skribentens egna åsikter. Handlar det om en specifik form av text vill jag gärna att skribenten håller sig inom ramarna för just den textformen för att jag ska känna förtroende. Eller vad tänker du?
Jag vill veta mer! 