Objektiva texter

I föregående inlägg kunde du läsa om objektiva och subjektiva texter

I detta inlägg utvecklar jag vad som kännetecknar några olika former av objektiva texter. För att göra det lite extra klurigt har jag lagt till några kommentarer att fundera över.

Photo by Lisa from Pexels on Pexels.com

En nyhetsartikel finner du i våra vanliga dags- morgon och kvällstidningar. Exempel på större dagstidningar är Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Runt om i landet finns även lokaltidningar. I Växjö till exempel läser många Smålandsposten. Bor du i Skåne kanske du läser Kristianstadbladet och Norra Skåne. Det som tidigare kallas kvällspress såsom Aftonbladet och Expressen innehåller också nyhetsartiklar. Det är svårt idag att inte hitta en tidning som också förmedlar nyheter på en webbsida, för det mesta med betalvägg för utförligt innehåll.

Nyhetsinslag sänder våra public-servicekanaler genom radio och TV dagligen. Aktuellt och Rapport är exempel på större nyhetsprogram. Även betal- och annonsfinansierade kanaler sänder nyheter. TV4 som exempel har en omfattande nyhetsredaktion och sänder flera gånger per dag. Nyhetskanalerna har ofta även appar att ladda ned i mobilen samt hemsidor som ger möjlighet att följa nyhetsläget under hela dagen.

Trovärdiga nyhetsartiklar och nyhetsinslag skrivs och utformas av professionella journalister. De har till uppgift att vara källkritiska, följa våra grundlagar och de pressetiska spelreglerna. Via länkbanken finner du länkar till sidor där du kan fördjupa dig i till exempel källkritik.

Går det som journalist att vara helt objektiv?

När man skriver en nyhetsartiklar gör man ett faktaurval. För att göra en artikel eller ett nyhetsinslag intressant för mottagaren ger man materialet ofta också en vinkel.

Urval av nyheter

På nyhetsredaktionerna väljer man ut vad som ska bli dagens nyheter. Detta är ett omfattande område att fördjupa sig i. Men jag vill väcka tankar kring urvalet. Vad är det som blir en nyhet och vad blir det inte? Det finns specifika nyhetskriterier som redaktionerna arbetar efter.

Sensationsjournalistik

Vinklar tidningen materialet ordentligt? Kanske dramatiserar med rubriker som inte riktigt stämmer med innehållet. Då är vi inne på sensationsjournalistik. Här kan vi börja ifrågasätta trovärdigheten i materialet. Redaktioner som arbetar på detta sätt vill skapa beten för oss att nappa på. De skapar dem för att tala till vår nyfikenhet och våra djupaste känslor. Bra försäljning har ofta nyheter kopplade till sex eller våld. Som medborgare är det verkligen angeläget att vara källkritisk till sådant material och förstå de bakomliggande faktorerna till denna form av nyhetsjournalistik.

En vetenskaplig rapport ska vara objektiv. En verklig konst! Nya kunskaper kommer till hela tiden och förändrar vårt sätt att se på saker och ting. Det man då istället kan fokusera på är att tillförlitlig vetenskap ska tåla en granskning, Det handlar då om faktorer som väl underbyggd teori utifrån tiilförlitliga källor. Vidare kan man till exempel studera vilka vetenskapliga metoder som forskaren använder sig av. Genomförs till exempel naturvetenskapliga experiment finns regler för hur experimentet ska gå till beroende på vad som studeras.

Också när det kommer till den vetenskapliga rapporten kan det finnas olika praxis på olika lärosäten för hur den ska se ut.

Är du nyfiken på vetenskap så kika in på sidan Forskning.se På den sidan samlar och förklarar redaktionen ny svensk forskning. Sidan är oberoende och drivs utan vinstintresse.

Något som också är bra att känna till är Libris.

Photo by Pixabay on Pexels.com

Har du köpt en ny bokhylla eller kanske ett nytt skrivbord? Då kan det följa med en bruksanvisning eller manual för hur möbeln ska sättas ihop. Manualer följer även med när vi köper till exempel en ny dator eller bil.

Ofta arbetar man i flera olika steg utifrån bilder och siffror. Men det är inte ovanligt med även längre instruktionstexter och säkerhetsanvisningar. Med tanke på att en bruksanvisning är något som ofta följer med ett köp så är avsänder noga med att informationen är korrekt och sann. Skulle den inte vara det så kan det bli rättsliga påföljder.

Inte den mest roande läsningen kanske? Men rätt så användbar kan jag tycka.

Skatteverket, pensionsmyndigheten, polisen, försäkringskassan är exempel på några myndigheter som har i uppgift, ja det har alla myndigheter, att ge oss den information vi behöver.

Myndighetsinformation är i bästa fall begriplig och tillgänglig för alla oavsett etnicitet och funktionsförmåga. Kraven på objektivitet och sanningshalt är mycket höga för den information vi får från våra myndigheter, inte minst på grund av den juridiska kopplingen mycket information har.

Myndigheter arbetar utifrån våra grundlagar såsom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. En del information kan vara sekretessbelagd. Läs mer i till exempel inlägget Vi har åsikts- och yttrandefrihet. Hur fungerar det? vad gäller?

Kanske har du i din bokhylla ett uppslagsverk? I och med att så mycket information lagras digital idag trycks inte längre lika många uppslagsverk. Ett av de större allmänna uppslagsverken är Nationalencyklopedin.

Ett uppslagsverk delas ofta in efter bokstäver, kategorier och ämnesområden.

Till Nationalencyklopedin är knutet olika ämnesexperter och faktagranskningen för den information som publiceras är mycket hög.

Photo by ThisIsEngineering on Pexels.com

Idag är det oerhört enkelt att söka fram information via olika sökmotorer. Att vara kunnig i källkritik har blivit en livsnödvändighet. Och ännu viktigare är det när artificiell intelligens gjort sitt intåg. Så svaret på frågan i rubriken om du kan lita på verktyg som ChatGPT och andra verktyg som genererar information med hjälp av artificiell intelligens är NEJ.

Du behöver alltid kontrollera faktan i tillförlitliga källor när du får den genererad genom artificiell intelligens. Vidare får du självklart inte använda den text som genereras som din egen. Men det är ett ämne för ett helt annat inlägg.

Hoppas du genom detta inlägg fått en djupare förståelse för hur en text av mer objektiv karaktär kan se ut och var du finner den.

Välkommen med dina frågor och kommentarer i kommentarsfältet.

Om detta inlägg:

Elisabeth Jönsson

Detta inlägg är författat av mig, Elisabeth Jönsson utifrån mina erfarenheter och kunskaper. Mer om min bakgrund och utbildning kan du läsa på elisabethjonsson/CV.