I två tidigare inlägg har jag konkretiserat förväntningarna och tänkbara arbetsmodeller för att nå E- respektive C- nivå.

Innan du nu fördjupar dig i hur man kan arbeta för att nå betyget A rekommenderar jag dig att läsa dessa inlägg. 

Läs först:

Vad krävs för att nå betygen E, C eller A?

Sedan:

Vad krävs för att nå betyget C?

Nedan kan du läsa ett svar på en fråga som ställts i dessa inlägg.  Det som kommit till sedan C-nivå är rödmarkerat nedan. Källor och underlag samt tankar bakom dem finner du i tidigare inlägg. Jag poängterar att det är flera aspekter som avgör ett betyg och exakta kriterier för respektive ämne hittar du via Skolverkets hemsida och genom att fråga din lärare. Det jag vill visa genom mitt exempel nedan är uttrycken välgrundad och nyanserad som ofta återkommer på A-nivå i flera ämnen där du skriftligt ska uttrycka dig. Jag vänder mig i inlägget till dig som är student på gymnasienivå.

Konkret lösning på C-nivå av uppgiften

Kommunikation och information samt tilläggsfrågan: Vilken betydelse har kommunikation för individ, organisation och samhälle? Sättet att arbeta är detsamma på övriga frågor som du i tidigare inlägg fann svaret på under E-nivå.

Kommunikation och information

Fakta

Marnon (2012, 16) skriver om att det är skillnad mellan kommunikation och information. Att informera innebär att informationen kommer från ett håll och den som tar del av informationen är passiv. Att kommunicera däremot innebär att det är en dialog, det vill säga man pratar med varandra. Petersson, Peterson(2007, 12) skriver också om att vi kommunicerar på många olika sätt. Som exempel kan nämnas vårt val av kläder och kroppsspråk. Kommunikation gör oss till sociala varelser. På hemsidan för Statens medieråd (2019) läser jag att vi använder mobilen alltmer och att vi lägger ned mycket tid på sociala medier.

Välgrundad och nyanserad – Eftersom jag nu vill arbeta på A-nivå väljer jag att bygga på med mer fakta än det jag ovan markerat i blått. Jag behöver inte gå in och hämta mer information i nya källor om jag tycker den jag har ger mig tillräckligt med information, men kan göra det om jag vill. Det kan vara en fördel att utöka källbanken när man vill nyansera sig. I detta fall så bedömer jag att jag önskar ny information för att kunna resonera kring innebörden av kommunikation för individ, organisation och samhälle. Så jag väljer även källorna:

Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda av Anders Hansen samt en länk från Forskning. se https://www.forskning.se/2016/04/12/digitaliseringen-forandrar-hela-var-varld/

Den fakta jag väljer att lägga till på A-nivå förutom den jag använt på C-nivå, blåmarkerad ovan blir:

Hansen (2019) skriver i sin senaste bok Skärmhjärnan om hur ett omedvetet användare av mobiler och den ökade internetanvändningen genom olika medier kan leda till såväl psykisk som fysisk ohälsa. För hur mycket vi än tycker om att checka av flödet på Instagram eller ta del av filmer och nyheter via plattan eller mobilen är  hjärnan inte anpassad till dagens samhälle för med sig. Hjärnan är inte i synk med vår tid!

Kommentar: Eftersom jag just nu läser boken refererar jag till boken i sin helhet och det jag upplever är bokens huvudinnebörd. Jag lägger givetvis in boken på korrekt sätt i min källförteckning ( se källförteckning nedan).

Jag lägger också till fakta (som jag skrivit om med egna ord) från artikeln Digitaliseringen förändrar hela vår värld enligt följande: I artikeln Digitaliseringen förändrar hela vår värld på Forskning.se läser jag om hur digitaliseringen påverkar all mänsklig verksamhet. I artikeln tas bland annat upp psykologen Sherry Turkle på amerikanska MIT.  Sherry Turkle har i sin forskning bland annat sett hur människor speglar sig i sin telefon. Istället för att fördjupa relationer i möten med varandra relaterar vi på sociala medier.

Egna tankar

Som jag skrev under exemplet ovan så kan det vara att jag berättar något för dig. Själva den processen är information. Om detta sedan leder till ett samtal så blir det kommunikation. Kommunikation kan ske över ett möte, men också likväl genom olika medier. Sociala medier har blivit en allt vanligare kanal. Utifrån vad jag skrivit tidigare är det just detta att vi svarar varandra på något sätt som gör att det blir kommunikation, det vill säga den sociala aspekten som inte är lika tydlig vid information som är mer enkelriktad.

Vilken betydelse har kommunikation för individ, organisation och samhälle?

Utifrån vad jag skrivit ovan så kan jag dra slutsatsen att kommunikation har betydelse för kontakten mellan oss människor. Det gör på individnivå att vi kan skapa vänskapsband. På organisationsnivå att vi kommunicerar med varandra på en arbetsplats och i samhället kan jag tänka mig att det kan ha till exempel med det politiska livet att göra.

Utförlig och nyanserad

Nu ska vi föra ett resonemang på A-nivå utifrån den fakta vi byggt på med. För att något ska bli nyanserat kan jag börja bygga på med mina egna åsikter. Jag ställer fördelar mot nackdelar. Tittar på likheter och skillnader och sätter saker i ett perspektiv. Jag kan också komma med förslag på alternativ.

Här följer ett förslag till ett utförligt och nyanserat resonemang baserat på ovanstående.

C- nivån-

Marnon (2012, 16) skriver om att det är skillnad mellan kommunikation och information. Att informera innebär att informationen kommer från ett håll och den som tar del av informationen är passiv. Att kommunicera däremot innebär att det är en dialog, det vill säga man pratar med varandra.Petersson, Peterson(2007, 12) skriver också om att vi kommunicerar på många olika sätt. Som exempel kan nämnas vårt val av kläder och kroppsspråk. Kommunikation gör oss till sociala varelser. På hemsidan för Statens medieråd (2019) läser jag att vi använder mobilen alltmer och att vi lägger ned mycket tid på sociala medier.Som jag skrev under exemplet ovan så kan det vara att jag berättar något för dig. Själva den processen är information. Om detta sedan leder till ett samtal så blir det kommunikation. Kommunikation kan ske över ett möte, men också likväl genom olika medier. Sociala medier har blivit en allt vanligare kanal. Utifrån vad jag skrivit tidigare är det just detta att vi svarar varandra på något sätt som gör att det blir kommunikation, det vill säga den sociala aspekten som inte är lika tydlig vid information som är mer enkelriktad.Utifrån vad jag skrivit ovan så kan jag dra slutsatsen att kommunikation har betydelse för kontakten mellan oss människor. Det gör på individnivå att vi kan skapa vänskapsband. På organisationsnivå att vi kommunicerar med varandra på en arbetsplats och i samhället kan jag tänka mig att det kan ha till exempel med det politiska livet att göra. .

Bygger på med A-nivån

Hansen (2019) skriver i sin senaste bok Skärmhjärnan om hur ett omedvetet användande av mobiler och den ökade internetanvändningen genom olika medier kan leda till såväl psykisk som fysisk ohälsa. För hur mycket vi än tycker om att checka av flödet på Instagram eller ta del av filmer och nyheter via plattan eller mobilen är  hjärnan inte anpassad till dagens samhälle för med sig. Hjärnan är inte i synk med vår tid!

I artikeln Digitaliseringen förändrar hela vår värld på Forskning.se läser jag om hur digitaliseringen påverkar all mänsklig verksamhet. I artikeln tas bland annat upp psykologen Sherry Turkle på amerikanska MIT.  Sherry Turkle har i sin forskning bland annat sett hur människor speglar sig i sin telefon. Istället för att fördjupa relationer i möten med varandra relaterar vi på sociala medier.

Så baserat på ovanstående och för att återkomma till frågan vilken betydelse kommunikation har för individ, organisation och samhälle är kommunikation grunden för att vi ska skapa relationer med varandra. Detta har vi i alla tider behövt för vår överlevnad. Skillnaden gentemot tidigare decennier är att de senaste tjugo åren har teknikutvecklingen gått mycket fort. Psykologen Sherry Turkle pekar på hur vi alltmer relaterar till varandra via sociala medier istället och att vi speglar oss i våra telefoner. Hansen pekar på att vår hjärna inte är i synk med vår tid. Frågan är vad som händer med den mänskliga hjärnan, med vår inlärningsförmåga och vårt fokus om vi hela tiden ska vara verksamma i den digitala världen. Det finns såklart fördelar till exempel att vi lätt och enkelt kan få tag i olika typer av information och även nå varandra snabbt vid behov. Men det finns också nackdelar som jag pekat på ovan. Kommunikation har stor betydelse för individ, organisation och samhälle. I ett alltmer digitaliserat samhälle utvecklas de mänskliga relationerna och den mänskliga hjärnan på sätt som vi ännu inte sett konsekvenserna av. Om teknikutvecklingen är till ondo eller av godo för hjärnan, vår inlärning och de relationer vi har med varandra vet vi först när vi sett de mer långsiktiga konsekvenserna.

Källförteckning

Jag höll ju nästan på att glömma ange källan också i slutet av mitt arbete. Jag går in och läser om hur man gör via följande sida Källförteckning

När jag läst detta ser jag att jag ska skriva min källor som är såväl böcker som länkar anger jag det på följande sätt:

Källor:

Marnon, Meg (2012). Intern och extern kommunikation, första upplagan 2012-06-06. Lidköping:Thelin Läromedel AB

Hansen, Anders (2019). Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, första upplagan 20190301. Bonnier Fakta

Peterson,L och Pettersson,Å (2007). Massmedier, andra upplagan 2007, Malmö: Liber AB

Forskning.se. Digitaliseringen förändrar hela vår värld. Senast hämtad 20190321https://www.forskning.se/2016/04/12/digitaliseringen-forandrar-hela-var-varld/

Medierådet,  senast hämtad 2019-03-13, https://statensmedierad.se/larommedier.365.html

Slutkommentar till detta inlägg.

Jag är givetvis väl medveten om att detta inlägg inte täcker alla kurser eller kriterier på något sätt. Mitt syfte och min önskan är att ge dig som jag har som elev möjlighet att få en uppfattning om de krav jag ställer för olika betygsnivåer och hur man kan arbeta och tänka.

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om hur man kan arbeta för att skapa djup och kvalitet i sina uppgifter? Då rekommenderar jag dig att läsa inlägget Förädla, fördjupa och förfina

Via det inlägget finner du också ytterligare länkar med konkreta tips.

Alla texter på Jagvillvetamer författas av Elisabeth Jönsson om inget annat anges.